Bipolär sjukdom ökar inte risken för våldsbrott
En ny studie från Karolinska Institutet visar att bipolär eller manodepressiv sjukdom inte ökar risken att begå våldsbrott. Överrepresentationen i våldsbrott av personer med bipolär sjukdom förklaras istället nästan helt av samtidigt missbruk.
I samhällsdebatten kring våldsbrottslighet framförs ofta att gärningspersonens eventuella psykiska sjukdom orsakat våldet. Tidigare forskning har också funnit att personer med bipolär sjukdom, eller manodepressiv sjukdom, har ökad risk för våldsamt beteende. Det har dock varit oklart om våldsbenägenheten verkligen varit orsakad av den bipolära sjukdomen eller berott på så kallade förväxlingsfaktorer.
Den nya studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet och Oxfords universitet, presenteras i den vetenskapliga tidskriften Archives of General Psychiatry och är den hittills största inom området. Våldsbrottsligheten bland drygt 3 700 personer som vårdats på sjukhus i Sverige med bipolär sjukdom någon gång under perioden 1973 - 2004 och 37 000 personer ur den allmänna befolkningen jämfördes.
Bland personer med bipolär sjukdom och missbruk hade 21 procent senare dömts för våldsbrott jämfört med 5 procent av dem med bipolär sjukdom utan missbruk. I normalbefolkningen hade 3 procent dömts för våldsbrott. Skillnaderna kvarstod när forskarna tog hänsyn till ålder, kön, invandrarbakgrund, socioekonomisk position och typ av bipolär sjukdom.
- I en tidigare studie visade vi att personer med schizofreni, en annan allvarlig psykisk sjukdom, var obetydligt mer våldsamma än människor i allmänhet. Under förutsättning att inget missbruk förekom. Nu finner vi alltså att inte heller personer med bipolär sjukdom utan missbruk är mer våldsamma än personer utan denna störning, säger professor Niklas Långström, chef för Centrum för Våldsprevention och en av forskarna bakom studien.
Resultaten pekar också på att arbete mot våldsbrott måste innefatta insatser för att förhindra, upptäcka och behandla missbruk.
Niklas Långström hoppas att resultaten bidrar till ett sunt ifrågasättande av förenklade förklaringar till hur våldsbrott uppkommer. Ytliga analyser av våldsbrottslighetens orsaker riskerar leda till kostsamma, overksamma eller kontraproduktiva insatser.
- Rädsla och stigmatisering av psykiskt sjuka i media och samhället i övrigt är också oroande då utanförskapet späds på och minskar människors benägenhet att söka behövlig vård, säger han.
Pressmeddelande från Karolinska Institutet 2010-09-07
Den nya studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet och Oxfords universitet, presenteras i den vetenskapliga tidskriften Archives of General Psychiatry och är den hittills största inom området. Våldsbrottsligheten bland drygt 3 700 personer som vårdats på sjukhus i Sverige med bipolär sjukdom någon gång under perioden 1973 - 2004 och 37 000 personer ur den allmänna befolkningen jämfördes.
Bland personer med bipolär sjukdom och missbruk hade 21 procent senare dömts för våldsbrott jämfört med 5 procent av dem med bipolär sjukdom utan missbruk. I normalbefolkningen hade 3 procent dömts för våldsbrott. Skillnaderna kvarstod när forskarna tog hänsyn till ålder, kön, invandrarbakgrund, socioekonomisk position och typ av bipolär sjukdom.
- I en tidigare studie visade vi att personer med schizofreni, en annan allvarlig psykisk sjukdom, var obetydligt mer våldsamma än människor i allmänhet. Under förutsättning att inget missbruk förekom. Nu finner vi alltså att inte heller personer med bipolär sjukdom utan missbruk är mer våldsamma än personer utan denna störning, säger professor Niklas Långström, chef för Centrum för Våldsprevention och en av forskarna bakom studien.
Resultaten pekar också på att arbete mot våldsbrott måste innefatta insatser för att förhindra, upptäcka och behandla missbruk.
Niklas Långström hoppas att resultaten bidrar till ett sunt ifrågasättande av förenklade förklaringar till hur våldsbrott uppkommer. Ytliga analyser av våldsbrottslighetens orsaker riskerar leda till kostsamma, overksamma eller kontraproduktiva insatser.
- Rädsla och stigmatisering av psykiskt sjuka i media och samhället i övrigt är också oroande då utanförskapet späds på och minskar människors benägenhet att söka behövlig vård, säger han.
Pressmeddelande från Karolinska Institutet 2010-09-07
